Language analysis in the asylum procedure: a specification of the task in practice

av Tina Cambier-Langeveld (2016)

Review by Gabriela Nechvátalová

Cambier-Langeveld gives better understanding of how the process of verification of asylum seekers’ claimed background works in her paper named Language analysis in the asylum procedure: a specification of the task in practice. The author focuses on caseloads in Netherlands and presents the procedures as they occur in the Dutch government agency OCILA. In the introduction (Ch.1) the author stresses that the language analysis procedures differ between countries and that the OCILA’s approach towards the language analysis presented in the paper is just the one used in Netherlands.

Continue reading

Rekonstruktion av forntida språkvarieteter

Birksvenska eller också så kallad Hedebynordiska antas av vissa språkhistoriker vara en nordisk språkvarietet som sträckte sig från Hedeby i Danmark, på den tiden en viktig handelsstad,  till regioner i Sverige via Birka samt till Norge via Kaupang under Vikingatiden. Genom att Hedeby låg i närheten av den västgermanska regionen fanns det möjlighet för språket att påverkas. Birksvenska/Hedebynordiska (vidare ska jag hänvisa till denna språkvarietet som Hedebynordiska) ansågs vara en nordisk språkvarietet påverkat av västgermanska på det sättet att t.ex. ett långt e blev till ia/iä eller diftongen au blev till ö.(Edlund, 2016, s.2).

Continue reading

Språklig kartering

Det finns en del forskningsprojekt som försöker att kartlägga olika språkliga fenomen. De visualiserar sina resultat i språkliga atlaser. Ett av dessa lingvistiska projekt heter ALE (Atlas Linguarum Europae). Det inkluderar 51 europeiska länder och fokuserar på lexikaliska kartor. ALE strävar efter att kartlägga de effekter som de europeiska språken haft på varandra (Girnth, 2010, s.103). ALE använder sig oftast av sk puntkuell represenation i sina atlaser. Framöver ska jag beskriva de olika karteringsmetoder och redogöra för deras för- respektive nackdelar.

Continue reading

Översättningshistoria, tolkningssätt och översättningsdebatter

Detta inlägg handlar om översättningshistoria, tolkningssätt och översättningsdebatter.

1)Schleiermacher (1998/2010) skriver att man kan ”föra läsaren till författaren” eller ”föra författaren till läsaren”. Men vad innebär det och varför brukar vissa typer av texter översättas enligt den förra metoden och andra enligt den senare metoden?

Continue reading

Språkplanering och språkförändring

Språkreformer skapar både fördelar och nackdelar. Nackdelarna rör speciellt de som använder skrift vardagligt i sitt arbete och därför måste lära sig de nya förändringarna. Dessa reformer gäller oftast en aspekt av språket och för det mesta gäller de skriftspråk (Bermel, 2007, s.6-9). Reglering av ett språk kan vara av en stark politisk karaktär och användas för att visa makten i ett land. Följande exempel visar hur politiska faktorer påverkade språkutvecklingen i tre olika länder.

Continue reading

Dialektologi och språkhistoria

Det är dialektstudier som kan hjälpa oss med identifiera språkliga förändringar (McMahon 1994:226). I dialektstudier utgår man från sk isoglosser som visar gränserna mellan olika regioner där det skedde någon lingvistik förändring. Lingvistiska förändringar beror oftast på en av följande faktorer: sociala, politiska eller miljöfaktorer (McMahon 1994:228-229). Continue reading