Gabriela Nechvátalová
info@nechvatalova.com
DIČ: LU34580742
Denna text består av en översättning av de första två kapitlen ur en deckare av Leif G. W Persson: Den döende detektiven och en översättningskommentar det valda avsnittet.
Svenska deckare har varit väldigt populära i Tjeckien de senaste åren. Några av Perssons romaner är översatta till tjeckiska förutom den som jag valt till denna uppgift. Jag ville välja en sådan deckare som inte är översatt till tjeckiska än för att kunna lösa problemen själv och för att jag skulle kunna erbjuda texten till ett bokförlag i Tjeckien. Idag förekommer utgivning av svenska deckare på de flesta tjeckiska bokförlagen.
I de första kapitlen förekommer en del översättningsutmaningar i form av smeknamn, beskrivningar av Stockholm, talspråkliga uttryck och komplicerad stilistik som inte går att översätta direkt utan man måste hitta de rätta lösningar. Därför tyckte jag att det var ett bra material att jobba med vid denna översättning. Innehållet försökte jag behålla källtexttroget. Vid översättning av kulturspecifika ord använder jag mig av Vinay and Darbelnets ekvivalens och adaptation och andra strategier som beskrivs detaljerat i denna uppgift. Jag kombinerar olika översättningsstrategier för att kunna uppnå bästa möjliga resultat.
I källtexten förekommer polisrelaterade slangord, benämningar bekanta för en svensk läsare såsom namn på Stockholms gator, svenska regioner, den svenska mattraditionen osv. Förutom dessa problem stöter man på en del stilistiskt väldigt svåra passager. Långa meningar uppdelade med kommatecken och bisatser. Det är svårt att orientera sig i vilket subjekt håller ihop med vilket predikat.
“Visserligen pensionerad sedan tre år, inte helt lagligt, men praktiskt och bra, inte minst för passerande trafik, och vissa av de vanor som han förvärvat under nästan femtio år som polis satt i märgen på honom.“
Det är ibland osäkert om passagerna berättas ur huvudpersonens- eller allvetande berättarensperspektiv. Dessutom förekommer pronomen han också väldigt ofta både i nominativ och possessiv form och det gör svårare att förstå vem som gör och tycker vad. I det tjeckiska skriftspråket har man strikta regler var gäller kommatering. Detta var anledningen till varför jag valde inrikta formen till målspråket. Genom att jag anpassade formen till måltexten skapade jag mer begriplig och grammatisk korrekt text på tjeckiska. Textens klarhet är viktigare än bevaring av stilen som inte fungerar i måltexten. (Ingo 2007: 76)
Jag kan tänka mig att läsaren av denna genre vill ha mycket spänning och händelser i boken och inte vill tillbringa för mycket tid med själva texten och med för komplicerat språk. Därför är det viktigt att stilistiken i måltexten är lätt att läsa och spänningen får ta över.
Svenska deckare har fått sina läsare i Tjeckien under de senaste åren. Jag har gått igenom några tjeckiska översättningar av svenska deckare (till exempel Erik Axl Sunds böcker) och la märke till att svenska benämningar som kan vara svåra att uttala behölls oförändrade i översättningar och att översättare skapar främmandegörande översättningar. Jag utgår av detta och förutsätter att läsare är vana vid främmandegöring och därför följer jag denna strategi.
Första delen av avsnittet utspelar sig på en korvkiosk som heter Günters. Som tur är beskriver författaren korvkiosken och skriver att det är bästa svenska korvkiosken och därför behövde jag inte lägga till någon beskrivning och översatte stycket direkt. Ordet Günters blir lite krångligt att böja på tjeckiska och därför la jag till ordet kiosk och böjde det istället i fall ordet behövde böjas.
För att kunna översätta ordet korv rätt var jag tvungen att göra lite forskning. Till tjeckiska kan ordet översättas som párek, en mindre korv som smakar och ser ut som en prinskorv, eller klobása som är en större och kryddig korv som brukar innehålla mycket mer kött än en párek. Günters är inte påhittat utan korvkiosken finns på riktigt i Stockholm. Jag hittade deras meny och bilder på maten. Korvarnas utseende liknar sig det vi kallar klobása och därför valde jag denna översättning.
I korvkiosken beställer huvudpersonen en korv med ett franskbröd. Franskbröd är ett väldigt brett begrepp under vilket kan menas allt från limpa till bakelse som kommer från Frankrike. Vidare i samtalet framgår dock att de pratar om en baguette. Det finns ingen sådant allmänt begrepp motsvarande svenska uttrycket franskbröd som skulle innehålla många olika associationer på tjeckiska. Jag adapterade ordet och valde att översätta franskbröd som en fransk baguette. Det var tydligt vilket sorts bröd som menas.
I texten förekommer ett idiom Passa dig noga. I tjeckiska finns ett motsvarande idiom med samma betydelse Dej si pozor na pusu (Akta din mun). I Konsten att översätta beskrivs olika lösningar på hur översättare kan hantera ett idiom. I första hand ska man försöka hitta ett ekvivalent idiom på källspråket och använda det för att inte förlora det idiomiska språket i måltexten. Till detta förhöll jag mig. (Ingo 2007: 144) Sådan översättning kallas för ekvivalens enligt Vinay and Darbelnet (Munday 2008:58).
Jag stötte på en utmaning i form av smeknamnet Petråa. Mannen som får detta namn i deckaren heter Patrik. På arbetsplatsen fanns redan en Patrik och därför fick han smeknamnet Petråa från sin chef. I boken beskrivs till och med en historia bakom smeknamnet. I fall ett egennamn innehåller någon betydelse ska man försöka att återge detta i källtexten (Coillie 2006: 127). Jag var tvungen att hitta på ett smeknamn som skulle skapas enligt beskrivningen i boken: en blandning mellan Patrik och ordet tvåa. På tjeckiska blir detta Pavel och dvojika. Den bästa ekvivalensen jag hittade på var Paják.
När det kommer till gatunamn skrev jag ordet gata före gatuadressen i översättningen. Jag tittade in i olika svenska deckare översatta till tjeckiska och såg att översättarna både lägger till ordet gata eller behåller gatunamnet utan tillägget. I fall det förekommer ett främmande ord i källtexten är det lämpligt att lägga till ett förklarande ord för att leda läsaren i rätt riktning (Ingo 2007: 134). Jag tycker att tillägget gatan hjälper läsaren med att föreställa sig var berättelsen sker. Därför blir Karlabergsvägen i min text gatan Karlabergsvägen (ulice Karlabergsvägen).
Samma strategi använde jag i följande exempel. Uppe i Roslagen skrev jag som norr om Stockholm i Roslagen så att läsaren kan föreställa sig var regionen ligger. På tjeckiska säger man inte att någon stad/region ligger uppe eller nere utan norr om eller söder om. Roslagstull översatte jag som infart från Roslagen.
I några fall skulle jag förlora innehållet i en direkt översättning och därför var jag tvungen att välja ett nytt ord eller uttryck som skulle återge innehållet i målspråket vilket kallas pragmatiskt särfall (Ingo 2007: 133).
Ordet tullarna ersatte jag med ordet innerstad (centrum) som passar bra i sammanhanget.
Ett annat översättningsproblem förekom vid översättningen av begrepp som inte finns i den tjeckiska kulturen och jag använde mig av kulturell adaptation för att kunna lösa detta problem (Munday 2008: 58).
Småprat är väldigt vanlig i Sverige men man småpratar inte så mycket i Tjeckien och det finns inget sådant uttryck. Jag ersatte detta uttryck med vardaglig konversation (všední hovor) så att en tjeckisk läsare kan föreställa sig vilket sort av samtal det var.
Huvudpersonen säger att han jobbade i Ordningen. Detta går inte heller att direkt översätta och även i detta fall använder jag mig av samma strategi. Deras uppdrag är att hålla ordning och reda på gatorna. I Tjeckien kallas polis med sådant uppdrag stadsvakter (městská).
I denna text förekommer ovannämnda dialekt och talspråk. Ett dialektalt färgat språk anses vara översättarens största problem. Av naturliga skäl är det omöjligt att överföra dialekt från ett språk till ett annat. I de flesta fallen använder översättare talspråkliga uttryck istället (Gullin 1999) och så gjorde jag i min översättning.
Jag försökte att skapa en text som är begriplig och har flyt på tjeckiska. Min strategi förändrades under översättningsarbetet. Vid första översättningstillfället gjorde jag en grovöversättning för att ha en aning om vilka problem som jag skulle komma att stöta på under översättningsprocessen. Jag provade att återge den svåra stilistiken från svenska till tjeckiska för att bevara författarens sätt att uttrycka sig. I den tjeckiska texten blev språket så svårt och obegripligt att jag inte kunde göra annat än ta avstånd från källtextens grammatiska struktur och stilistik. Det var nödvändigt att anpassa formen till målspråket. Jag gjorde många ändringar på syntaktisknivå och delade upp de långa meningarna i kortare. Ett stort antal av bisatser skulle ha kunnat leda till att texten blir tung och läsaren missar någon information.
Det största hjälpmedlet var personer från både källtextkulturen, speciellt vad gäller slangord, och måltextkulturen, för att få synpunkter på stilistiken. Vissa slangord skulle jag ha missat om jag inte fått förklaringar från en svensk. Att formen blev helt måltextinriktad var resultatet av synpunkter från måltextläsare. Andra hjälpmedel jag använde mig av var tjeckiska skrivregler (Pravidla českého pravopisu), en onlineversion av en tjeckisk synonymordbok, online encyklopedin