Språkets funktion

Detta inlägg handlar om språkets funktion, och vad det är som kan hända när människor från olika kulturer pratar med varandra.

1. Beskrivning av kommunikativa funktioner och hur de språkligt uttrycks i skilda språkkulturer.
2. I vilken utsträckning finns kulturella drag som är gemensamma för invånarna i ett visst land. Vilken roll kan dessa drag spela i den språkliga kommunikationen?
3. Olika kriterier på språklig svaghet eller styrka och dess relation till synen på minoritetsspråk.
4. Tre samhällsförändringar som påverkar språksituationen i dagens Sverige är
   • Engelskan har fått en allt starkare ställning.
   • Sverige har blivit ett mer mångspråkigt land.
   • Kraven på god språkförmåga har ökat.

Hur märks förändringarna? Vilken påverkan kan de ha på språkförhållandena i landet och vilka konsekvenser kan de ha för den enskilde? Vad bör man göra med språkvårdande insatser.

1)

Enligt Per Linell (Linell 1982: 21f) kan man dela in kommunikativa funktioner enligt följande: informerande funktion, påbjudande funktion, expressiv funktion och kontraktreglerande funktion.

I seminariet pratade vi om informerande funktion som dominerar i uppslagsverk, instruktioner för röstning, i administrativa texter o s v. Språk ska vara tydligt så att det är lätt för alla att förstå. Det brukar riktas till bredare allmänhet.

Vid påbjudande funktion pratade vi om modala hjälpverb som ofta används. Exempel på funktion av sådan typ kan vara olika reklamblad i vilka man försöker att sälja någon produkt.

Expressiv funktion uttrycker ofta känslor, brukar vara osaklig och innehålla explicita uttryck, exempelvis meddelanden på sociala medier.

Den sista typen, alltså kontraktreglerande funktion, beskrevs av Bronislav Malinowski (Malinowski 1923: 315f) som fatisk kommunikation som inte innehåller viktig information. Den har snarare social karaktär, till exempel småprat om vädret eller annat som rör det vardagliga livet på en ytlig nivå.

Exemplen som angavs i seminariet visade att olika funktioner kan förekomma i texten samtidigt.

Enligt min erfarenhet är det väldigt vanligt med fatisk kommunikation i Sverige. Att prata om vädret kan fint fylla tystnaden och skulle nog inte vara orsaken till någon för spännande diskussion som skulle kunna leda till ett argument vilket tycks försöka att undvika i det svenska samhället.

Jag tycker att expressiv funktion kan upptäckas mer frekvent hos folk som kommer från Sydeuropa där det är vanligare att använda explicita uttryck och prata mycket mer om känslor i jämförelse med norra länder.

Kulturella skillnader påverkar inte förekomsten av påbjudande och informerande funktioner skulle jag nog säga. I hela världen kan vi hitta gott om olika reklam, affischer med påbjudande funktionen samt föreskrifter och olika instruktioner med informerande funktionen.

2)

Det finns olika regler och samtalsnormer enligt hur människor från olika kulturer lever och beter sig i samhället (Bonner 2000: 39f). Det är lätt att missuppfatta någons beteende om vi baserar det bara på de reglerna som vi fick lära oss där vi uppväxte. Svenskar uppfattar tystnad och småprat mer positivt än till exempel tyskar, som kanske skulle tro att en människa som inte pratar så mycket saknar intresse för samtalet och därmed att han är tråkig.  Vi har olika normer för när vi ska hälsa på varandra, när vi ska prata och när vi ska var tysta. I dessa fall ska man använda formellt språk på rätt sätt och veta när det går bra att välja ett informellt språk. Detta är väldigt viktigt att tänka när man vill lära sig ett nytt språk, så att man kan undvika missförstånd eller att bli uppfattad som oartig. Det räcker inte med att behärska det främmande språket rent litterärt, det gäller att även vara bekant med kulturella normer.

Svenskar är väldigt duktiga på turtagning som görs under samtal (Daun 1999a: 15f). Det är ett sätt i Sverige att visa sin respekt genom att tålmodigt vänta på sitt tur och lyssna på de som talar. Detta uppskattas inte bara i Sverige utan även i andra skandinaviska länder. Att prata i munnen på varandra anses väldigt respektlöst och oartigt i Sverige. Detta är dock inte någon fara i andra länder som Frankrike, Grekland och Italien där sådant beteende accepteras bättre. I dessa länder kan även pauser som pågår mellan samtalsturar vara betydligt kortare.

Jag själv har haft svårt med att vänja sig vid de alla oskrivna regler som man ska följa under samtal eller diskussion Sverige. Jag tycker inte att det är roligt att småprata om allmänt innehållslösa saker. I Tjeckien är det väldigt vanligt att prata om filosofiska frågor även under lunchpauser eller i skolan eller med människor som man inte känner så bra. Det kan kanske leda till entusiastiskt samtal eller även argument. Men det ses inte som något problem för att folk är olika och har olika åsikter så tycker vi att det är väldigt naturligt när någon inte håller med.

3)

När man talar om språk kan man tala om dess storhet och styrka samt om dess litenhet och svaghet. (Lars-Gunnar Andersson: 1991:1) Det är två möjligheter av hur man kan mäta språk.

Språks storhet och litenhet är väldigt relativt.  Svenska är betydligt större än till exempel samiska, fast mycket mindre än kinesiska som talas av ungefär 300 miljoner människor. Antal talare och vilka språk man vill jämföra spelar stor roll i den här mätningen. Lars- Gunnar Andersson beskriver i sin artikel ”En stor stark- om den svenska språkgemenskapen” det svenska språket som stort inom EU fast litet i världen. När man räknar alla världens språk som finns, med alla små språk i Afrika inkluderat, kan det lätt bli så att svenska med sina över 10 000 000 talare får höra till de stora språken i världen. Speciellt med tanke på att 6 091 av 6528 språk har mindre än 100 000 talare i det globala perspektivet.

Vår syn på storheten kan förändras om vi bara fokuserar på språk inom EU där det tyska språket står i spetsen med sina 81 miljoner talare. Då blir tyska i jämförelse med svenska ett stort språk och svenska å andra sidan ett litet språk med sina 9 miljoner talare.

Mitt modersmål är tjeckiska och därför kollade jag upp hur det ser ut med tjeckiskan i världen och inom EU. Jag tycker att det är väldigt intressant att landets storlek inte spelar någon roll när det kommer till språkets utbredning.

Tjeckien är sju gånger mindre än Sverige men har ungefär lika många talare (Hansson 2006: 223f) därmed får samma resultatet som svenskan. Tjeckiska språket kan så ses som ett stort språk i världen fast ett litet språk inom EU.

Som nämndes i början är det också svaghet och styrka som man tittar på vid mätning av språk (Lars-Gunnar Andersson: 1991:1). Detta beror på om det finns möjligheter att läsa språket i skolan samt på universitetsnivå och om språket finns skriftligt eller bara muntligt. Man kan också definiera språk som starkt om det finns litteratur på språket. Det betyder att om det fattas skriftlig form av ett språk hör det till de svaga språken.

Som gäller Sverige finns det 5 officiella minoritetsspråk (Språkrådet. 2014. Minoritetsspråk. [ONLINE] Available at: http://www.sprakradet.se/minoritetssprak. [Accessed 16 October 14].); samiska, finska, jiddisch, meänkieli och romani chib. Dessa fem minoritetsspråk har fler rättigheter än andra minoritetsspråk i landet. Den som har ett av de officiella minoritetsspråken som modersmål har rätt till hemspråksundervisning för sina barn.

Det väldigt relativt när det kommer till vad som gäller svaghet och storheter av minoritetsspråk. Man kan säga att svenska är mycket starkare språk än finska, men finska är mycket starkare än romani chib som inte ens har enhetligt skriftspråk. Jag tycker att Sverige är ett väldigt generöst land som ger gott om språkmöjligheter till dess minoriteter.

4)

I Sverige har antal modersmål ökat drastiskt sedan 1990-talet (Josephson 2006: 62f). Idag är det inget konstigt att man dagligen får höra olika främmande språk. Det är dock inte det som skulle påverka svenska mest, utan snarare den allt starkare ställning det engelska språket håller. (Josephson 2006: 62f)

Som vi pratade om i seminariet märks det att engelska är väldigt populärt, speciellt hos unga människor. I vardagligt språk kan vi stöta på olika typer av engelsk påverkan. Det gäller engelska ord med svensk stavning till exempel ordet nice blir det då najs. Ords betydelse kan också ändras enligt engelskt mönster, som krispigt i betydelse av knaprigt och kämpare istället för krigare. Vissa engelska ord kan anpassa sig till svensk grammatik bättre än andra. I boken Ju visas svårigheter med ord med s-pluralen som trailers och avokados, vilka inte fungerar så bra i bestämd form plural däremot ord som film, apelsin och andra funkar utmärkt.

När det gäller grammatiken är det också mycket vanligare med särskrivning nuförtiden (Josephson 2006: 49). Detta anses som effektfullare och tydligare än sammanskrivning och används i skyltar eller reklamblad. Det är också inflytande från engelska som står bakom denna förändring. Vi får inte heller glömma bort orden som svenska lånat från engelska inom digitala världen som återkommer väldigt ofta.

I tal är det även vanligare med engelska uttryck för att det är lättare att anpassa dem än i skriftlig text. Jag har också märkt att unga svenskar brukar använda engelska uttryck i talspråk, exempelvis however och anyway. Detta klassas inte som låneord utan kodväxling.

Jag tycker att det är fascinerande hur duktiga svenskar är på engelska. Det är bara barnkanaler som är dubbade och i de flesta fallen får man se filmer med undertexter som är säkert en av de anledningarna att svenskar har lätt för engelska.  Jag har inte träffat en enda svensk som inte behärskar engelska. I dagens Sverige verkar det tas för givet att man kan detta språk.

Det är inte bara ordförråd som ändrats undre de sista decennierna (Josephson 2006: 90f). Man får nya möjligheter för samtal. Folk har flyttat in i stora städer där uppkommer fler samtalssituationer bland människor som inte känner varandra, vilket kräver att en ny samtalsstil måste väljas. Jämställdhet och jämlikhet ytterligare två viktiga aspekter i det svenska samhället som lett till förändringar, alltså språkets intimisering.

Enligt våra diskussioner som pågick i seminariet har invandrare väldigt svårt för att vänja sig vid denna förändring. I andra kulturer visar man respekt genom att nia varandra vilket avskaffades från svenska för ungefär 40 år sedan. Jag tycker att bara genom att ta bort niande kan vi skapa en trevligare stämning, exempelvis på arbetsplatsen. Då blir alla lika och det finns ju många andra sätt hur man kan visa respekt till den andra genom sitt beteende.

Språkvårdande insatser skulle också kunna används för fördjupning av kunskaper om det svenska samhälle tycker jag. Språkvårdande insatser höjdes faktiskt från och med 2014 för Institutet för språk och folkminnens. Anslaget skulle emellertid användas till minoritetsspråk i Sverige och svenskt teckenspråk (Språkrådet. 2014. Minoritetsspråk. [ONLINE] Available at: http://www.sprakradet.se/minoritetssprak. [Accessed 15 October 14].).

Jag tycker att det är även kurser i svenska som andraspråk eller svenska för invandra som man bör satsa på. Från min egen erfarenhet vet jag att det finns betydliga skillnader på undervisningskvalitet i olika stadsdelar i Stockholm. Jag har märkt att uttalet inte anses så viktigt på lektionerna vilket jag inte håller med. Jag skulle rekommendera att satsa på förbättrning av dessa kurser. Trots att det svenska folket har lätt för engelska är det väldigt viktigt att kunna svenska i Sverige för att det ökar jobbmöjligheter och även, som är ännu viktigare, förlättar det anpassning till det svenska samhället.